Fulufjället nr 4 - Who Let the Dogs Out?

Uppdaterat: 21 aug. 2021

"Den här helgen gjorde jag något som var bland det coolaste jag någonsin upplevt. Tillsammans med 30 superhärliga huskies och en grupp fantastiska människor körde jag runt med mina dawgs över fjället och lekte polarexpedition i Fulufjället. Vi hade mycket väder, att få vatten var ett timlångt projekt, och ibland behövde du bära goggles för att gå på toaletten för att snön var så tjock och slog som knivar i vinden. Men det var också magiskt och en naturupplevelse jag aldrig kommer glömma. Tack Malin och Kajsa från Adventure Stories för en välorganiserad resa, tack Stina och Erika för vänskap och samåkning. Detta kommer få mig att le i dagar." - Anders Eriksson, gäst.


Oooookej, jag trodde jag upplevt hundspann förut. Well, det har jag! Förra året bodde jag på Camp Tamok utanför det arktiska paradiset Lyngen i en månad. Men det är något extra när du organiserar det själv under ditt egna företag för fjärde gången, den här gången som ett samarbete med Fjälläventyr.


"Wow, ingen kan sluta le!" var min första instinktiva tanke. Att bli matad med så mycket positiv energi från sina gäster är förmodligen det bästa man kan få som guide. Vårt jobb är att mata dem med all energi vi kan, och det bästa och tydligaste kvittot på att du gör ditt jobb är när du får det tillbaka. En skönare känsla av gemenskap finns kanske inte, och det är också varför vi gör det vi gör och älskar det så mycket! Precis som att pendla till kontoret, möta folk på stan, fastna i trafikkaos... positiva vibes är livet eller hur? Alla har sitt, men inget blir bättre eller enklare om vi inte sprider leenden mellan varandra. Så till hundarna, våra 30 kollegor. Så rena, hälsosamma, deras beteenden och uppföranden, de luktade gott hela vägen in i pälsen och slicket över hela ansiktet från Sarek var överraskande fräscht. Mitt hjärta vilar desto mer när jag ser hur Fjälläventyr hanterar sina familjemedlemmar med så mycket kärlek och när jag ser 30 vilddjur leva så lugnt ihop. Vi gav oss ut över vidöppna fjällandskap långt bort från wifi. Det var ganska varmt men en snöstorm på 20 m/s drog in över helgen och eftersom alla såg ut som om de var på Mount Everest så kändes det som om vi var på en expedition över Grönlands enorma glaciär. Eller på Sydpolen. Eller något annat extremt. Fantasin gör upplevelsen ännu större och även om vi bara var 20km in i nationalparken så kändes det som om vi lika gärna hade kunnat vara på en superremote plats, vilket gör allt så exotiskt. Och bara det faktum att vi har elduppvärmda hyddor, bastu och äter färgglad och näringsrik hemlagad veggomat, gör inte upplevelsen mindre grande. Ett äventyr behöver inte inkludera all typ av enkelhet, eftersom fantasin hjälper till att skapa de känslor som du vill uppnå, och du blir varm, vår skydd och bra mat samtidigt, då kan man bara le och njuta med hela kroppen hela vägen genom hela turen även i energikrävande moment och situationer som en snöstorm kan betyda om du är trött, kall och hungrig. Denna resa kommer bli en replay, det är spikat!


4 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla